torsdag 12 mars 2009

Att skriva om män






































Det här är anledningen till att det är ett intressant ämne.

P.S. sidan är inte död, den vilar bara

P.P.S. jättetungt vilar den

onsdag 7 januari 2009

Manligheten, nu och då.

Men först en snabb introduktion, då. Att vara mot en blogg, det är lite som att jaga alligatorer, först måste man till Australien*. Ja, med andra ord, man måste ta striden dit fienden finns om man ska ha något hopp att få folk att sluta läsa (JÄTTEintressanta) saker om typ, vilka kläder nån fultjej har på sig eller vilka känslor du har för din tråkiga brud som inte vill ha dig ändå (vad kass du är)(obs påhopp!!!).

Själv är jag inte så intresserad av det iallafall, jag är mest intresserad av manlighet och dåliga filmer. Man skulle kunna säga att jag är expert på manlighet faktiskt. Det man saknar själv vet man mest om osv. Gabriel å sin sida är ju jävligt bra på konstiga djur, det är också rätt bra för kidsen att lära sig om.

(FAKTA OM DJUR: genomsnittsdjuret vet en miljard gånger mer om överlevnad än genomsnittsmodebloggaren och då är ändå 90% av djuren rätt dåliga).

Åter till manlighet. Själv är jag inte så värst manlig, men det här handlar ju inte om mig. Däremot kanske man får lite besatthet av manlighet när man som kille haft kajal och en för liten tröja på sig och blivit kallad bög på bussen av fotbollskillar med latent homosexualitet som gillar att grupprunka i nått jävla bås någonstans (obs exempel).

Åter till ämnet. Manlighet kommer behandlas av mig, regelbundet, på den här bloggen (som inte är en blogg). Jag kommer beröra några manliga ikonor och typer av manlighet som är okända för många.

Forskare har räknat ut att genomsnittspersonen känner till typ två sorters manlighet. Den ena är manlighet som Arnold (det är sjukt manligt) den andra är manlighet som att kolla på fotboll och dricka fulbärs från Danmark (ej manligt). Snacka om outbildat. Det finns cirka minst tusen sorter till. Det finns ju b-skådespelarna ur 80-talets actionfilmer, skogshuggare i flanellskjortor (önskar att jag kunde bära upp en), norska dödsmetallstjärnor, diktatorer som bygger saker i guld, kvinnor och jugoslaver, för att nämna några.

Först ut i serien om manlighet, män och mongolska fältherrar tänkte jag senare i veckan publicera ett djuplodande reportage om en mongolsk fältherre. En av mina favoritmän genom tiderna som sägs ha våldtagit typ tvåhundratusen oskulder (på den tiden var det okej att våldta oskulder.)(OBS!!! Det är EJ ok att våldta oskulder eller andra nuförtiden), erövrat hela världen plus månen (eh, osäker på detta, har ingen källa men ska kolla upp det tills inlägget är klart) och är pappa till din pappa och alla andra pappor och mammor. Den som gissar rätt får ett hemligt pris (ingenting)(ledtråd).

* = Gammalt familjeordspråk

tisdag 2 december 2008

Nu tar det helvete i hus

Hej världen,
Jag, moi, Gabriel á la Garancz ska tydligen börja blogga, det har nämligen bloggvågen tvingat mig till. Hur som helst har jag ett inneboende behov att vara alternativ gällande sådant här vilket gör att paradoxalt nog har skapat en blogg mot bloggar.

Sammanfattningsvis kommer den här bloggen inte handla om mig, mitt liv eller något annat som man oftast bloggar om, t.ex. religiöst och politiskt skvaller (sådant man mycket gärna får prata om under fina bjudningar f.ö.) utan mer eller mindre skriva om separata händelser som inte har minsta uns att göra med varandra. Detta kan bli intressant, allt mellan himmel och jord kan dokumenteras för eftervärlden tack vare cyberrymden.

Eftersom detta är en blogg mot bloggar får jag väl inleda detta kapitel av mitt liv genom att klargöra några ting.

- Jag kan inte bli vän med någon användare som bloggar, det vore ju fjantigt.

- Jag tipsar inte om andras bloggar, det vore ju fjantigt.

- Jag skriver inte om mig själv (kanske indirekt dock), det vore ju fjantigt.

- Jag kan inte bli glad av kommentarer, det vore ju fjantigt.

- Jag kommer bara att fjanta mig, det vore ju fjantigt.


Nu blir det en liten historia om bloggar;

Hjälten och domedagsbloggen

En dag satt en ung, ståtlig, vältränad, halvungersk man och chattade med sina vänner via portalen MSN, denna portal som har förändrat människors liv i allra största grad. Nu kan man nämligen skriva en kommentar hur man mår och få uppmärksamhet, allt på bara några sekunder! Men denna dagen var speciell, inte nog med att denna man, vår hjälte, hade rena kalsonger på sig fick han en chock när han bläddrade genom sin kontaktlista på det legendariska MSN. Det var nämligen ett halvt dussin som hänvisade till sina bloggar, efter att ha läst dessa sidor och surfat runt kände vår hjälte sig lite utanför på ett mycket ohjälteaktigt sätt och tänkte:

"Jag vill också vara med de andra barnen och leka, inte tänker jag sitta under korkeken som den dumma tjuriga tjuren Ferdinand den Svagsinnande!one!11!"

Sagt och gjort. Vår hjälte kastade iväg sina läxor och allt som han hade byggt upp och blev en missbrukare av intern3t. Han kan int3 längre prata utan att blanda in s1ffr0r och använda förkortningar såsom LOL. Vår hjälte har fallit och världen är inte långt efter...



"mai roflcar goes nnnnnnnnnnnnnnnnnnn" - Hjältens sista sammanhängande ord.